Bloggarkiv

Kontakta oss

Anette Pettersson, DemokratiAkademin

Göran Hemberg, Content

Åse Richard, Svenska, English

Sara Nezami, پارسی

Eva Restrepo Ahren, Español

Naile Aras, Türkçe

Asos Shafeek, Kurdish

Natasha Alexeeva, Русский

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Kontakt

SWOT

SWOT är en metod att undersöka vilka styrkor och svagheter som finns internt i en organisation, vilka möjligheter och hot som finns i omvärlden utanför och hur dessa faktorer påverkar problemlösningen

SWOT är en förkortning av orden Strength, Weakness, Opportunity och Threat.

Man utgår från en problemställning och formulerar sitt mål, det man vill uppnå. Sedan identifierar man:

  • styrkor inom organisationen som kan användas för att nå målet
  • svagheter inom organisationen som hindrar den från att nå målet
  • möjligheter i omvärlden utanför som kan hjälpa organisationen att nå målet
  • hot i omvärlden utanför som hindrar organisationen från att nå målet.

Med denna inventering som grund arbetar man fram en handlingsplan för att nå målet.

Se även tillämpningen Demokratisk organisationsutveckling

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Härskartekniker

Den norska professorn i socialpsykologi, Berit Ås, har identifierat fem härskartekniker som män brukar använda för att stärka sin position mot kvinnliga medarbetare, men dessa diskrimineringstekniker kan riktas mot vem som helst oavsett kön: Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Tvärgrupper

Tvärgrupper är en enkel och effektiv metod att snabbt sprida information i stora grupper. I kombination med rundor kan delaktigheten maximeras.

Metoden innebär att man bildar nya grupper som består av en person från varje ursprunglig samtalsgrupp. I tvärgruppen finns alla samtal representerade. Alla får information om hur de övriga grupperna resonerat eller jobbat, och det på mycket kortare tid än om samtalen redovisats i storgrupp.

Se även tillämpningaqrna Demokratisk organisationsutveckling och Ett stärkt civilsamhälle

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Idestorm

Låt gruppen associera fritt kring en fråga, ett påstående eller ett ord. Alla förslag från varje deltagare antecknas:

  • inga idéer är fel
  • ingen kommenterar någon annans idéer
  • man behöver inte vara överens
  • håll ett högt tempo. Det enda som gäller är att hämningslöst få fram en mängd alternativ

Först när förslagen sinar eller tiden är ute, går man vidare med att sortera, värdera och vidareutveckla idéerna.

En idéstorm kan genomföras som tävling där den grupp som producerat flest förslag på utsatt tid vinner. Eller individuellt: varje deltagare får 4-5 post-it-lappar och skriver ner ett förslag på varje lapp. (Förslagen på den fjärde eller femte lappen brukar vara intressantast.)

Se även tillämpningarna Fokus på dagordningen och Från behov till rättigheter

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Dialogkonferens

Upp till ett hundratal personer får tillfälle att utforska gemensamma intressen, enas om tolkningar och definitioner samt prata ihop sig kring förslag att arbeta vidare med.

Konferensen består av tre samtalsrundor i smågrupper med högst 8 personer i varje.

  • den första rundan sker i lämpligt sammansatta basgrupper, t ex projektgrupper i ett nätverk eller arbetslag/avdelningar i en organisation.  Här sätter sig deltagarna in i ett givet tema
  • den andra rundan, som sker i tvägrupper (se nedan) kommenterar, värderar och fördjupar nya deltagare det tidigare samtalet
  • i den tredje rundan tar de ursprungliga deltagarna gemensamt fram strategier att förverkliga några av idéerna från runda 1 och 2. Samlar konferensen deltagare från ett lösare nätverk kan en basgrupp bestå av deltagare från flera organisationer olika delprojekt. I så fall arbetar de i denna runda projektvis.

En dialogkonferens är ett kraftfullt verktyg för att skapa delaktighet och samsyn inför ett kommande arbete. Den bygger på en tydlig styrning av konferensledningen, som i förväg har förberett teman för de olika samtalen och gjort en lämplig gruppindelning.

Se även tillämpningarna Demokratisk organisationsutveckling (utformad för en organisation) och Ett stärkt civilsamhälle (utformad för ett nätverk med representanter för olika organisationer).

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Kylskåpet

Brist på tid är det stora hindret för effektivt deltagande. Detta märks särskilt vid genomgångar i större grupper: frågor väcks som man inte hinner behandla. Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Linjen

Linjen är en värderingsmetod och kan användas i nästan alla sammanhang där det finns fritt utrymme. Den fungerar bra som igångsättare, som snabb ”temperaturmätare” eller som utvärdering.

Ledaren drar upp en tänkt linje som går tvärs igenom hela rummet. Den ena änden markerar ”Ja, absolut!/Jättemycket!”, den andra markerar ”Nej, nej, nej!/Inte alls!”. Deltagarna får ta ställning till ett påstående genom att placera sig på just den plats längs linjen som exakt motsvarar deras ställningstagande. Det kan vara bra att markera linjens mittpunkt med ett föremål, så att det inte går att förhålla sig neutral. När alla har placerat sig delar några av deltagarna med sig hur de tänkte när de valde position på linjen. Deltagarna har ofta samma motiv för att ställa sig på olika platser längs linjen och de kan hamna på samma plats av olika motiv.

Den tänkta linjen kan också dras upp längs en vägg. Varje deltagare skriver ner en motivering för sitt ställningstagande på en postit-lapp som placeras på motsvarande punkt på linjen.

Se även tillämpningarna en Demokratisk plattform och Ett stärkt civilsamhälle

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Bikupa

Bikupa innebär att man under ett par minuter bryter en föredragning och låter deltagarna parvis diskutera en fråga så att det surrar av samtal i rummet.

Se även tillämpningen Per & Pål och alternativen

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Möjligheternas karta

En form av idéstorm där deltagarna får tillfälle att på ett annorlunda sätt visualisera ett kommande projekt eller arrangemang.

  • deltagarna föreställer sig att arrangemanget redan ägt rum. De ”minns” händelser därifrån och skriver ner ”minnena” på post-it-lappar
  • lapparna placeras ut på ett blädderblocksblad längs koordinaterna: önskvärt <-> ej önskvärt och troligt <-> ej troligt
  • utifrån denna ”Möjligheternas karta”, som alla varit med om att skapa, lägger man sedan upp sin planering

Mycket som inträffar under ett projekt eller arrangemang är oförutsett: omvärlden beter sig inte som förväntat, deltagarnas handlingar får oförutsedda konsekvenser. Dessa händelser påverkar projektet/arrangemanget lika mycket som deltagarnas planerade aktiviteter. Det här sättet att genomföra en idéstorm ger deltagarna möjlighet att få distans till sina egna planer – och de som ännu inte har några planer får möjlighet att delta på lika villkor.

Se även tillämpningen Ett stärkt civilsamhälle

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Öppet forum

Ladda ned underlag för Öppet Forum som pdf-er»Visa som PDF

Öppet forum ger – i motsats till en Dialogkonferens – deltagarna möjlighet att ta upp vilka frågor de vill på dagordningen och samtala kring dem i fritt valda grupper.

Konferensen äger rum i följande steg:

  • åsiktstorg. Deltagarna sitter i en stor cirkel. Den som har något på hjärtat uppmuntras av konferensledningen att presentera sitt ämne inför församlingen. Ämnet anslås på väggen
  • marknadsplats. Deltagarna samlas framför de anslagna ämnena och väljer fritt in sig i samtalsgrupper. OBS! Detta moment styrs ej av konferensledningen
  • samtal i smågrupper
  • återsamling, avrapportering och bildande av intressegrupper

Allt från ett dussin till flera hundra människor kan delta i ett Öppet forum. Metoden syftar till maximal delaktighet på lika villkor med maximalt spelrum för Självständig­hets­­­regeln.
Se även Harrison Owen, Open Space Technology: A User’s Guide, Berrett-Koehler, 1997

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Fall

Ett fall är en berättelse som beskriver ett tänkt eller verkligt händelseförlopp.

Det kan återges i ett enda svep från början till slut eller i flera steg. Syftet med en fallstudie är att ge deltagarna tillfälle att upptäcka valmöjligheter och hitta lösningar i en konkret situation.

Se även tillämpningarna Per & Pål och alternativen samt Regelstyre och rättsstat

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Fousgrupper

I en fokusgrupp kan alla delta effektivt genom att värdera och ge synpunkter på ett aktuellt tema. Man får en gemensam bild av utgångsläget som grund för en handlingsplan. Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Fyra hörn

Fyra hörn går ut på att ta ställning och göra ett val. Metoden fungerar bra som start eller fördjupning av ett samtal och kan göras med stora grupper. Även den tystaste kommer till tals på ett odramatiskt och icke utpekande sätt.

Ledaren presenterar fyra alternativ. Varje alternativ representeras av ett hörn i rummet. Låt deltagarna ställa sig i det hörn som bäst överensstämmer med deras uppfattning just nu. När alla gjort sitt val får deltagarna i respektive hörn under några minuter motivera för varandra varför man ställt sig i det hörnet. Låt sedan ett par personer från varje hörn kort berätta för de andra hur man tänkte. Ledaren uppmuntrar deltagarna att byta hörn om samtalet väcker tankar som får dem att ändra ståndpunkt.

De fyra alternativen bör konstrueras så att inget framstår som rätt eller fel. Man bör alltid ha med ett öppet alternativ

Se Tillämpningen Demokratins två ansikten

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Pluppning

Att pluppa är ett snabbt och åskådligt sätt att göra en gemensam prioritering eller rangordning.

Var och en får samma antal pluppar (små klisterlappar eller ”streck med märkpennan”) att fördela bland en mängd alternativ eller förslag som gruppen tidigare arbetat fram. Man är fri att fördela plupparna bland förslagen precis som man vill.

Pluppning skall ses som en preliminär undersökning av var deltagarna står i en fråga, inte som ett beslut eller omröstning. Det handlar om att jämföra förslagen med varandra och markera sådana man av någon anledning fastnar för. Pluppningen skapar snabbt en översikt av gruppens hållning i en fråga, ett objektivt underlag för fortsatt arbete.

Pluppning gör deltagandet så effektivt det bara går. Även de mest tillbakadragna bland deltagarna lämnar spår efter sig.

Se tillämpningen Från behov till rättigheter

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Heta stolen

Heta stolen är en eftertänksam metod att låta deltagarna ta ställning öppet och offentligt i värderingsfrågor. Man visar sin uppfattning genom att stå upp eller sitta ned. Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder

Talboll

En mjuk och lätt boll som visuellt markerar vem som har ordet och sätter talaren i fokus. Auktoriserar den som har bollen att yttra sig utan att bli avbruten. Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder, Verktyg för bättre möten

Rundor

Var och en får ordet, i tur och ordning, för att under någon minut säga det man har på hjärtat utan att bli avbruten. Man har rätt att avstå. Inga frågor, kommentarer eller diskussion.

Eftersom rundan bör fortgå utan styrning, är det viktigt att först sätta ett tema, exempelvis:

  • Här och nu-runda: var och en berättar vad de just nu släpper tankarna på och lämnar bakom sig, för att kunna delta helhjärtat på mötet
  • Dagordningsrunda: vilken är den viktigaste frågan för mig på detta möte.
  • Inventeringsrunda, före en diskussion: en viktig sak att hålla i minnet under diskussionen
  • Förslagsrunda, efter en diskussion: var och en ger sitt förslag till beslut, utan argumentation eller diskussion
  • Avslutningsrunda: vad fungerade bra på mötet och vad kan göras bättre

Se även avsnittet Demokratisk ledning

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder, Verktyg för bättre möten

Gemensam dagordning

Med detta verktyg skapas en öppen och gemensam maktfördelning under ett möte. Det inleds med en runda där var och en får tillfälle att ange:

  • frågor man vill ta upp på dagordningen
  • om de avser att informera, diskutera eller fatta beslut
  • hur lång tid punkten kan tänkas ta.

Detta skrivs upp på ett blädderblocksblad så att alla ser.

Denna procedur är inte särskilt tidskrävande och resulterar i en öppen och tydlig, gemensam prioritering av hur mötestiden bäst ska utnyttjas.Visar det sig att den sammanlagda tiden för punkterna på dagordningen skulle spränga mötets tidsramar, får man förhandla ner tiden för enskilda punkter – kanske någon fråga kan vänta till nästa möte. När detta är gjort, ansvarar sedan var och en för sin punkt och lägger fram den inför mötet.

Det är klokt att utse en tidshållare under mötet. Mellan mötena bör den gemensamma dagordningen finnas på en lätt tillgänglig plats (på internet, kanske?) så att deltagarna i god tid kan skriva upp sina egna punkter och se vad andra vill ta upp.

Se även avsnittet Demokratisk ledning

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder, Verktyg för bättre möten

Roterande mötesfunktioner

Mötesledning är en komplex verksamhet som gärna kan delas upp på flera personer. Om uppgifterna cirkulerar bland sammanslutningens deltagare, får alla insikt i hur organisationen fungerar och känner ansvar för dess möten:

  • mötesledare – fördelar framför allt ordet på mötet, leder det också framåt genom att be långrandiga talare komma till sak, sammanfatta diskussionen, leda beslutsfattandet, osv. Det är viktigt att mötesledaren inte samtidigt driver egna sakfrågor. Då bör någon annan temporärt ta över ledningen
  • sekreterare – bekräftar för varje fråga vad som har beslutats och för det till protokollet för uppföljning på nästa möte
  • tidhållare – håller ordning på tiden för inlägget, ser till att frågan håller sig inom den fastsatta tidsramen och att mötet avslutas i tid. Då kan de övriga koncentrera sig på mötets innehåll
  • observatör – kan utses i förväg om det finns saker i möteskulturen man särskilt vill uppmärksamma: hur talartiden fördelar sig bland deltagarna, minnesvärda guldkorn, härskartekniker, behov av pauser m m

Talboll och Runda, är enkla verktyg att omedelbart tillämpa med gott resultat. Gemensam dagordning och Roterande mötesfunktioner kräver en inkörningsperiod. Lyckas man institutionalisera alla fyra verktygen har man kommit långt när det gäller att fördela makten och motverka tendenser till diskriminering i en organisation.

Se även avsnittet Demokratisk ledning

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Metodbank, Metoder, Verktyg för bättre möten

Från behov till rättigheter

Ladda ned som pdf»

Syfte

Ge deltagarna tillfälle att:

  • aktivt tillägna sig FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna
  • reflektera över gapet mellan abstrakta principer och den dagliga tillvaron Läs mer ›
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i MR och demokrati, Tillämpning

Fokus på dagordningen

Ladda ned som pdf»

Syfte

belysa dagordningsproblematiken genom en inventering av aktuella politiska frågor i Fokusgrupper

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Internationell nivå, na, Tillämpning

Ett stärkt civilsamhälle

Download as pdf»Visa som PDF

Dialogkonferens

Målgrupp

Organisationer och myndigheter med projekt avsedda att bidra till en demokratisk samhällsutveckling.

Syfte

Ge deltagarna möjlighet att:

  • på ett konkret och lekfullt sätt visualisera, diskutera och värdera saker som kan hända i ett kommande projekt
  • utifrån detta nya perspektiv skärpa till sina projektidéer i demokratisk riktning.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Civilsamhället, na, Tillämpning

Rättsstat och NSD-land

Ladda ned som pdf»

Syfte

genom en fallstudie ge deltagarna tillfälle att reflektera över hur en rättsstat (”Rule of law”) förhåller sig till ett något så när demokratiskt land Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i na, Nationell nivå, Tillämpning

Demokratisk organisationsutveckling

Ladda ned som pdf»

Dialogkonferens

Målgrupp

Deltagarnas egen organisation

Syfte

  • identifiera demokratiska brister i den egna organisationen
  • skissera en handlingsplan för att komma till rätta med dem Läs mer ›
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i na, Organisationsnivå, Tillämpningar

Tre grundläggande frågor

Ladda ned som pdf»

Det fattas dagligen beslut i alla möjliga sammanhang som många berörs av. När bör den processen vara demokratisk och vad innebär det?

I den här teoribakgrunden presenteras ett demokratins ABC för att tackla de frågorna. Modellen är generell – den gäller på alla nivåer, från små arbetslag till globala organisationer som FN – och omfattar tre steg:

A.  Först bör man göra klart för sig vad det finns för alternativ till demokrati.
B.  Man har då bättre förutsättningar att ta ställning till demokratins grundprinciper och avgöra när just de bör gälla.
C.  Väljer man det demokratiska alternativet återstår sedan att konkretisera hur man ska gå tillväga.

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, Demokratins ABC, na

Per & Pål och alternativen

Ladda ned tillämpningen som pdf»

Visa Alternativen som pdf»Visa som PDF

Syfte

  • åskådliggöra skillnaden mellan kollektivt bindande beslut och frivilliga förhandlingar med hjälp av en dilemmahistoria
  • belysa alternativen till en demokratisk process  – förmyndarskap eller anarki – samt hur dessa alternativ ofta ligger närmare till hands än en demokratisk lösning

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, Tillämpningar

Sammanslutningen

Ladda ned som pdf»

Syfte

ge deltagarna tillfälle att:

  • tillämpa demokratins förutsättningar och grundprinciper på sig själva

  • reflektera över vad det innebär att bilda en demokratisk sammanslutning

  • uppleva spänningen mellan normen om Lika hänsyn och Självständighetsregeln i ett Heta stolen-samtal

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, na, Tillämpningar

En demokratisk plattform

Ladda ned som pdf»

Syfte

Låta deltagarna:

  • bestämma sig för en gemensam, demokratisk plattform

  • jämföra sin plattform med demokratikriterierna

  • utvärdera den demokratiska halten i sin egen beslutsprocess

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, na, Tillämpningar

Demometer

Testa din organisation med DEMOMETERN

Ta ställning till 10 frågor om din organisation.När alla frågor besvarats får du en en sammanställning och analys.
org demometer meetings demometer
Organisation Möten
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demometer

Demometer organisation

Get Adobe Flash player

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demometer organisation

Demometer möten

Get Adobe Flash player

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demometer möten

Global, regional, eller mellanstatlig?

Ladda ned som pdf»

Allt fler viktiga politiska frågor går inte längre att lösa på nationell nivå. Folk över hela världen berörs exempelvis av växthuseffekten. Vad finns det för internationella sammanslutningar som kan tackla den typen av gränsöverskridande frågor?

Här ska vi:

  • med hjälp av schemat över alternativa styrformer (se Tre grundläggande frågor) undersöka några mellanstatliga och globala organisationer som bildats i det syftet
  • ta upp EU-länderna som exempel på blandade styren där vissa beslut fattas på nationell nivå medan andra hänskjuts till regional nivå
  • undersöka hur några globala organisationer inom FN-familjen uppfyller demokratikriterierna.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, Internationell nivå, na

Demokratisk ledning

Ladda ned som pdf»

I den här teoribakgrunden ska vi:

  • jämföra olika typer av organisationer med avseende på ABC-modellens olika styrformer och se vilka grundvärderingar som prioriteras
  • jämföra hur olika typer av organisationer uppfyller livbojens demokratikriterier
  • uppmärksamma möjligheterna till demokratisk ledning av möten i alla typer av organisationer.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund

Folkrätten och FN

Ladda ned som pdf»

I den här teoribakgrunden:

  • presenterar vi en översikt av folkrätten och de hot den har utsatts för genom det oinskränkta kriget mot terrorismen
  • vi åskådliggör FN:s roll i ett väl fungerande system för mänskliga rättigheter
  • slutligen tar vi upp de demokratiska grundprincipernas roll i arbetet med att stärka rättighetssystemet som det ser ut idag.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, MR och demokrati

Demokratins två ansikten

Ladda ned som pdf»

Syfte

  • undersöka den aktuella gruppens attityder till demokrati
  • ge deltagarna tillfälle att vädra sina blandade känslor genom två Fyra hörn-samtal

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, Tillämpningar

Ett något så när demokratiskt land

Ladda ned som pdf»

Man brukar hänvisa till fria val, yttrandefrihet och andra institutionaliserade rättigheter när vissa stater utpekas som demokratier, trots att även sådana länder har långt kvar till det demokratiska idealet mätt med ABC-modellens måttstockar. Dessa storskaliga, representativa system har ändå passerat en viktig tröskel och förtjänar därmed att kallas ”något så när demokratiska”. Här reder vi ut hur denna vanliga, rättighetsbaserade demokratisyn förhåller sig ABC-modellen. Vi ska:

  • jämföra ABC-modellens demokratiska grundprinciper med de vanliga kännetecknen på ett något så när demokratiskt land (NSD-land)
  • gå igenom vilka politiska institutioner som krävs för att kännetecknen skall vara uppfyllda. De bygger på politiska och medborgerliga rättigheter som finns fastslagna i FN-deklarationen
  • placera NSD-institutionerna runt livbojen och visa hur de förhåller sig till ABC-modellens demokratikriterier. Med de kraven som måttstockar kan länder bara vara något så när demokratiska
  • ta upp de politiska förhandlingar som krävs för att en övergång till NSD-styre ska lyckas och särskilja NSD-institutionerna från en liknande uppsättning institutionaliserade rättigheter som gör ett land till en rättsstat.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, Nationell nivå

Civilsamhälle och demokrati

Ladda ned som pdf»

Det är vanligt att – som exempelvis den svenska biståndsmyndigheten SIDA – betrakta ett starkt civilt samhälle som en viktig beståndsdel i en demokratisk samhällsutveckling. Med hjälp av en modell där civilsamhället ingår som en av fyra samshällssektorer synar vi i den här bakgrunden tre argument för den civila sektorns demokratiska betydelse:

  • den civila sektorn är en arena för oberoende organisering
  • den är förtroendeskapande
  • den är en arena för demokratiska processer

Vi landar i uppfattningen att den civila sektorns främsta bidrag till en demokratisk samhällsutveckling är att främja en medborgerlig inställning till makt och ansvar.

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund