Månadsarkiv: februari 2010

Tre grundläggande frågor

Ladda ned som pdf»

Det fattas dagligen beslut i alla möjliga sammanhang som många berörs av. När bör den processen vara demokratisk och vad innebär det?

I den här teoribakgrunden presenteras ett demokratins ABC för att tackla de frågorna. Modellen är generell – den gäller på alla nivåer, från små arbetslag till globala organisationer som FN – och omfattar tre steg:

A.  Först bör man göra klart för sig vad det finns för alternativ till demokrati.
B.  Man har då bättre förutsättningar att ta ställning till demokratins grundprinciper och avgöra när just de bör gälla.
C.  Väljer man det demokratiska alternativet återstår sedan att konkretisera hur man ska gå tillväga.

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, Demokratins ABC, na

Per & Pål och alternativen

Ladda ned tillämpningen som pdf»

Visa Alternativen som pdf»Visa som PDF

Syfte

  • åskådliggöra skillnaden mellan kollektivt bindande beslut och frivilliga förhandlingar med hjälp av en dilemmahistoria
  • belysa alternativen till en demokratisk process  – förmyndarskap eller anarki – samt hur dessa alternativ ofta ligger närmare till hands än en demokratisk lösning

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, Tillämpningar

Sammanslutningen

Ladda ned som pdf»

Syfte

ge deltagarna tillfälle att:

  • tillämpa demokratins förutsättningar och grundprinciper på sig själva

  • reflektera över vad det innebär att bilda en demokratisk sammanslutning

  • uppleva spänningen mellan normen om Lika hänsyn och Självständighetsregeln i ett Heta stolen-samtal

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, na, Tillämpningar

En demokratisk plattform

Ladda ned som pdf»

Syfte

Låta deltagarna:

  • bestämma sig för en gemensam, demokratisk plattform

  • jämföra sin plattform med demokratikriterierna

  • utvärdera den demokratiska halten i sin egen beslutsprocess

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, na, Tillämpningar

Om Demokratiska Utmaningar

Demokratiska Utmaningar vänder sig i första hand till deltagare i DemokratiAkademins aktiviteter som vill få en fylligare bakgrund, tillämpa metoderna i sina egna organisationer och sprida dem vidare.

Materialet, som först utformades för svenska förhållanden, har visat sig vara användbart och uppskattat även internationellt – därav denna flerspråkliga nätversion. Sajten utgör ett kondensat av många års praktiskt arbete som mina kollegor och jag utfört inom nätverket DemokratiAkademin: demokratidagar, workshops, seminarier, kurser, samverkansprojekt, etc.

Under årens lopp har tusentals personer kommit i kontakt med oss. Innan vi sätter igång med en verksamhet brukar deltagarna först få ta ställning vad de gillar bäst med demokrati. Samstämmigheten är stor: deltagarna må vara skolelever, administratörer, politiker eller föreningsmänniskor, de må komma från vilket hörn av världen som helst – de allra flesta prioriterar delaktighet och deltagande. Det är bara ett fåtal som i första hand väljer den representativa demokratins grundtanke: att de styrande stöds av en majoritet.

Vare sig de folkvalda eller den akademiska världen verkar ha tagit den utmaningen riktigt på allvar. Med ett undantag: filosofen och statsvetaren Robert A. Dahl, som i sin bok Demokratin och dess antagonister kopplade ihop representations- och deltagarperspektivet till en generell demokratiteori på klassisk grund. Här utgår vi från den teorin.

En annan viktig utgångspunkt som återspeglas i materialet är traditionen av medlemsbaserade folkrörelser som har gjort det svenska civilsamhället till ett av de starkaste i världen. På senare tid har visserligen många organisationer – inte minst de politiska partierna – förlorat en stor del av sina medlemmar, men kvar finns en organisations¬kultur där själva medlemskapet ses som en källa till makt.

För utomstående kan en sådan inställning kanske verka både främmande och naiv. Inte desto mindre är det de medlemsbaserade organisationerna som givit det representativa styret i Sverige dess speciella folkliga förankring. Visst, de historiska betingelserna för en demokratisk kultur skiljer sig åt på olika håll i världen. Men varhelst man tar utmaningen att agera inom en demokratisk ram på allvar, där måste man också ta ställning till medlemskapets betydelse.

Materialet består av en enkel idealmodell, Demokratins ABC, som tillämpas på tre olika nivåer: inom en organisation, inom ett land och internationellt. Dessutom har Civilsamhället samt Mänskliga rättigheter och demokrati fått sina egna avsnitt. I varje kapitel ingår dels en teoribakgrund, dels en eller flera praktiska tillämpningar med hänvisningar till en omfattande metodbank.

Forum Syd, Sida Civil Society Center, Palmecentret, SIPU International, SHIA samt föreningen Ordfront har bidragit till finansieringen av Demokratiska Utmaningar men inte i övrigt medverkat vid utformningen av innehållet. Det har däremot min sparringpartner och redaktör Pernilla Johansson gjort – ett stort tack till henne.

Den här hösten gjorde vi en grundlig uppdatering av sajten. Den är nu mycket enklare att hitta i och tillämpningarna kan laddas ned som pdf-er utan lösenord.

November 2012,

Göran Hemberg, senior advisor till DemokratiAkademin
goran.hemberg@democracy.se

 

Creative Commons-licensDemokratiska Utmaningar av Göran Hemberg är licensierad under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 3.0 Unported licens.

 

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i General

Demometer

Testa din organisation med DEMOMETERN

Ta ställning till 10 frågor om din organisation.När alla frågor besvarats får du en en sammanställning och analys.
org demometer meetings demometer
Organisation Möten
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demometer

Demometer organisation

Get Adobe Flash player

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demometer organisation

Demometer möten

Get Adobe Flash player

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demometer möten

Folkrätten och FN

Ladda ned som pdf»

I den här teoribakgrunden:

  • presenterar vi en översikt av folkrätten och de hot den har utsatts för genom det oinskränkta kriget mot terrorismen
  • vi åskådliggör FN:s roll i ett väl fungerande system för mänskliga rättigheter
  • slutligen tar vi upp de demokratiska grundprincipernas roll i arbetet med att stärka rättighetssystemet som det ser ut idag.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, MR och demokrati

Demokratins två ansikten

Ladda ned som pdf»

Syfte

  • undersöka den aktuella gruppens attityder till demokrati
  • ge deltagarna tillfälle att vädra sina blandade känslor genom två Fyra hörn-samtal

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Demokratins ABC, Tillämpningar

Ett något så när demokratiskt land

Ladda ned som pdf»

Man brukar hänvisa till fria val, yttrandefrihet och andra institutionaliserade rättigheter när vissa stater utpekas som demokratier, trots att även sådana länder har långt kvar till det demokratiska idealet mätt med ABC-modellens måttstockar. Dessa storskaliga, representativa system har ändå passerat en viktig tröskel och förtjänar därmed att kallas ”något så när demokratiska”. Här reder vi ut hur denna vanliga, rättighetsbaserade demokratisyn förhåller sig ABC-modellen. Vi ska:

  • jämföra ABC-modellens demokratiska grundprinciper med de vanliga kännetecknen på ett något så när demokratiskt land (NSD-land)
  • gå igenom vilka politiska institutioner som krävs för att kännetecknen skall vara uppfyllda. De bygger på politiska och medborgerliga rättigheter som finns fastslagna i FN-deklarationen
  • placera NSD-institutionerna runt livbojen och visa hur de förhåller sig till ABC-modellens demokratikriterier. Med de kraven som måttstockar kan länder bara vara något så när demokratiska
  • ta upp de politiska förhandlingar som krävs för att en övergång till NSD-styre ska lyckas och särskilja NSD-institutionerna från en liknande uppsättning institutionaliserade rättigheter som gör ett land till en rättsstat.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, Nationell nivå

Civilsamhälle och demokrati

Ladda ned som pdf»

Det är vanligt att – som exempelvis den svenska biståndsmyndigheten SIDA – betrakta ett starkt civilt samhälle som en viktig beståndsdel i en demokratisk samhällsutveckling. Med hjälp av en modell där civilsamhället ingår som en av fyra samshällssektorer synar vi i den här bakgrunden tre argument för den civila sektorns demokratiska betydelse:

  • den civila sektorn är en arena för oberoende organisering
  • den är förtroendeskapande
  • den är en arena för demokratiska processer

Vi landar i uppfattningen att den civila sektorns främsta bidrag till en demokratisk samhällsutveckling är att främja en medborgerlig inställning till makt och ansvar.

Läs mer ›

Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund

Global, regional, eller mellanstatlig?

Ladda ned som pdf»

Allt fler viktiga politiska frågor går inte längre att lösa på nationell nivå. Folk över hela världen berörs exempelvis av växthuseffekten. Vad finns det för internationella sammanslutningar som kan tackla den typen av gränsöverskridande frågor?

Här ska vi:

  • med hjälp av schemat över alternativa styrformer (se Tre grundläggande frågor) undersöka några mellanstatliga och globala organisationer som bildats i det syftet
  • ta upp EU-länderna som exempel på blandade styren där vissa beslut fattas på nationell nivå medan andra hänskjuts till regional nivå
  • undersöka hur några globala organisationer inom FN-familjen uppfyller demokratikriterierna.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund, Internationell nivå, na

Demokratisk ledning

Ladda ned som pdf»

I den här teoribakgrunden ska vi:

  • jämföra olika typer av organisationer med avseende på ABC-modellens olika styrformer och se vilka grundvärderingar som prioriteras
  • jämföra hur olika typer av organisationer uppfyller livbojens demokratikriterier
  • uppmärksamma möjligheterna till demokratisk ledning av möten i alla typer av organisationer.
Share:Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this page
Publicerad i Bakgrund